Den svenska utredningen om implementering av EU:s plattformsdirektiv föreslår ny svensk lagstiftning för digitala arbetsplattformar och plattsformsarbete. PwC:s juridiska rådgivare Jeanette Siwerman och Lotta Abrahamsson ser flera frågor som företag redan nu bör analysera.
Bakgrund
Den 23 oktober 2024 antog Europaparlamentet och rådet direktiv (EU) 2024/2831 om förbättrade arbetsvillkor för plattformsarbete. Direktivet syftar till att lösa två centrala utmaningar inom plattformsekonomin: felklassificering av arbetstagares anställningsstatus och bristande transparens kring algoritmisk styrning av arbete.
I Sverige föreslår utredningen en helt ny lagstiftning för att implementera direktivet, den så kallade lagen om plattformsarbete. Den lagen ska vara tvingande men med möjlighet till avvikelser genom kollektivavtal. Under hösten 2026 förväntas propositionen komma och den slutliga utformningen av lagen kan fortfarande påverkas. Den föreslagna lagen innehåller flera nya centrala komponenter som väsentligt förändrar spelplanen för plattformsföretag.
Vilka verksamheter träffas?
Verksamheter som träffas finns bland annat typiskt sett inom leveranser, transport- och bud, samt städsektorn, där exempelvis digital teknik används för att matcha uppdrag med viss utförare. Att arbetet utförs i Sverige är underförstått, men såväl arbetstagare som uppdragstagare, och underleverantörskedjor omfattas, liksom bemanningsföretag. Det intressanta blir hur definitionen av digitala arbetsplattformar slutligen kommer att utformas i lagstiftningen.
Vilka förändringar sker?
Den mest ingående förändringen i direktivet och i utredningen, ur ett arbetsrättsligt perspektiv, är införandet av en rättslig presumtion för anställningsförhållande. Om en digital arbetsplattform styr arbetet genom algoritmiska system presumeras den som utför arbetet vara arbetstagare. Bevisbördan ligger på plattformen att motbevisa detta.
Fler förändringar finns även kopplat till algoritmisk verksamhetsledning samt nya informations- och rapporteringskrav som införs till myndigheter och berörda fackliga organisationer.
Flera tillsyns- och påföljdsbestämmelser föreslås i utredningen. Lagen om plattformsarbete innehåller även ett skydd mot repressalier för den som hävdar sin rätt enligt lagen. En digital arbetsplattform som bryter mot lagen om plattformsarbete ska betala ekonomiskt och allmänt skadestånd till personer som utför plattformsarbete och även till berörda arbetstagarorganisationer.
När träder lagen i kraft?
För plattformsföretag som verkar i Sverige är tidsramen tydlig. Deadline för implementering är den 2 december 2026. De digitala arbetsplattformarnas informationsskyldighet till Arbetsmiljöverket och berörd arbetstagarorganisation ska enligt förslag fullgöras första gången 2027. Med några månader kvar behöver företag som verkar i plattformsekonomin – från plattformsföretag till andra företag som använder algoritmisk arbetsledning – förstå vad föreslagen lagstiftning innebär och vidta konkreta åtgärder för att säkerställa efterlevnad.
Sammanfattningsvis
Sammanfattningsvis står plattformsföretag, som kommer omfattas av lagen, inför en av de mest betydande regulatoriska förändringarna sedan plattformsekonomins framväxt. De företag som agerar proaktivt kommer att stå bättre rustade när lagen förväntas träda i kraft, eftersom flera risker såsom exempelvis skadestånd och vite kan aktualiseras om dessa inte agerar i enlighet med lagstiftningen.
