Mot bakgrund av de senaste resultaten i PISA-undersökningen, där Kina var ohotad etta i matte, naturvetenskap och läsförståelse medan Sverige hade halkat ner ordentligt, har Kinas utbildningssystem hamnat på tapeten i ett nytt ljus. Viktoria Li presenterade tänkvärda reflektioner från en studie på skolor i Shanghai, den stad som deltog i PISA-studien som representant för Kina.
- Shanghai stad har en långsiktig, omfattande och genomtänkt satsning på PISA-undersökningen, och det finns till och med särskilda PISA-kontor i Shanghai
- Shanghai är både lärartätt och betonar vidareutbildning för lärare – alla lärares lektioner är öppna för andra lärare, och en nyexaminerad lärare kan tillbringa upp till 50% av sin arbetstid med att lära sig av sina mer seniora kollegor
- Det har skett strukturella skolreformer de senaste åren – dels har skolor renoverats, dels har skolor med de bästa resultaten parats ihop med skolor med sämst resultat i syfte att lyfta lägstanivån
- Kinesiska skolbarn lägger betydligt mer tid på studier än sina internationella motparter: de studerar i genomsnitt 50 timmar i veckan, medan t.ex. finska skolbarn studerar i genomsnitt 26 timmar
- Studiedisciplinen är det inget fel på, 4% av kinesiska skolbarn hade skolkat senaste tiden mot 23% av svenska skolbarn
- Det finns ett stort intresse av att lära från andra länder, särskilt Singapore och Finland som också gjorde bra ifrån sig i PISA-undersökningen
Den enorma respekten för kunskap i Kina, inte minst bland skoleleverna, är också en stor skillnad jämfört med den generella attityden hos svenska skolelever, enligt Fanny Mårtensson och Valentina Karacsonyi, två gymnasieelever på Södra Latin vars rapport jämförde det svenska och kinesiska utbildningssystemet.
Men innebär inte allt detta utbredd psykisk ohälsa och brist på kreativt tänkande hos kinesiska elever jämfört med t.ex. svenska? Här kan det vara väl värt att nämna att Kina låg i topp även på PISA:s problemlösningstest, tillsammans med länder som t.ex. Singapore och Sydkorea, som också är kända för sina krävande utbildningssystem. Och även om psykisk ohälsa absolut ses som en riskfaktor, är det också värt att nämna att 80% av tillfrågade 15-åringar säger att de är ”happy in school”.
Det är farligt att avfärda kineser som icke-kreativa, menar Viktoria – särskilt i Shanghai som går i bräschen för Kinas utbildningsutveckling. Även om det finns en hel del utmaningar, som på många sätt speglar samhällsproblemen i Kina, betonar Viktoria att det verkligen finns en vilja till förbättring och utveckling.
Kommentarer