Pris vid försäljning av varumärken inom koncernen ansågs inte marknadsmässigt

Vid försäljning av bolagets varumärken inom koncernen ansåg Skatteverket att priset var för lågt. Efter en skatterevision valde Skatteverket att höja bolagets inkomst av näringsverksamhet med cirka 36 miljoner kronor och påförde skattetillägg. Kammarrätten sänkte dock upptaxeringen till cirka 31 miljoner kronor och undanröjde skattetillägget.

Bakgrund

I samband med en omstrukturering i koncernen överlät det svenska bolaget äganderätten till sina varumärken till ett schweiziskt koncernbolag. För överlåtelsen erhöll det svenska bolaget cirka 103 miljoner kronor.

Vid Skatteverkets revision av bolagets prissättning av varumärkena höjde Skatteverket bolagets inkomsttaxering för 2007 med cirka 36 miljoner kronor samt påförde bolaget skattetillägg. Som skäl angavs att priset för de överlåtna varumärkena inte var marknadsmässigt enligt korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § inkomstskattelagen, utan för lågt beräknat då de skattemässiga aspekterna av själva överlåtelsen inte hade beaktats. Skatteverket värderade varumärkena till cirka 139 miljoner kronor vilket var, enligt dem, det pris som en oberoende säljare och köpare hade accepterat.

Bolaget överklagade Skatteverkets beslut till förvaltningsrätten som gick på Skatteverkets linje och avslog överklagandet. Bolaget valde att överklaga förvaltningsrättens beslut till kammarrätten.

Kammarrättens bedömning

Kammarrätten konstaterade att om man tar hänsyn till skatteeffekterna måste det antas att en säljare vill sälja till ett pris som inte understiger 144 miljoner kronor, för att på så sätt få täckning för de negativa skatteeffekter som en försäljning medför. Å andra sidan torde en köpare inte vara villig att betala ett högre pris än 134 miljoner kronor, det värde tillgångarna är värda för köparen inkluderat skattefördelar (såsom skattemässiga avskrivningar). Skatteverket hade därmed, enligt kammarrätten, styrkt att det avtalade priset om 103 miljoner kronor understeg vad som skulle ha avtalats mellan oberoende parter. Kammarrätten pekade dock på att Skatteverket inte hade framfört tillräckligt starka skäl för att anse att något pris var mer sannolikt än det andra. Med hänsyn till detta ansåg kammarrätten att ett marknadsmässigt pris inte översteg det lägsta av dessa två, det vill säga 134 miljoner kronor.

Eftersom bolaget inte hade gjort sannolikt att denna felprissättning berott på något annat än den ekonomiska intressegemenskapen bolagen emellan fanns det grund för att justera bolagets skattepliktiga resultat. Enligt kammarrätten fanns det dock skäl att helt medge befrielse från skattetillägget då bolagets oriktiga uppgifter berodde på en felbedömning av de faktiska förhållandena som har haft betydelse för prissättningen.

Kommentar

Kammarrätten ansåg att utgångspunkten för att fastställa ett pris på varumärkena är att en oberoende köpare kommer att kunna dra fördel av skattemässiga avskrivningar. Samtidigt har också de skattemässiga effekterna för säljaren betydelse vid värderingen då en oberoende säljare vid sina beräkningar kommer att beakta de skattemässiga effekterna som en försäljning medför. Således måste båda parternas skattekonsekvenser tas i beaktande vid värderingen av immateriella tillgångar såsom varumärken. Detta är också i linje med OECD:s förslag till förändring av riktlinjerna avseende immateriella tillgångar.

Omstruktureringar och överlåtelser av immateriella tillgångar är några av de områdena som Skatteverket för närvarande fokuserar på och det är därför viktigt att säkerställa att prissättningen vid sådana transaktioner är marknadsmässig.

Kontakta gärna oss för en diskussion kring hur detta kan påverka er verksamhet.