Nytt system för beskattning av rederier i Sverige

Den 5 november 2015 överlämnade regeringen en remiss till Lagrådet med lagförslag om införande av ett svenskt tonnagebeskattningssystem. Förslaget innehåller få förändringar i jämförelse med den statliga utredning som presenterades i februari.

I februari tidigare år skrev vi ett blogginlägg om att en statlig utredning lämnat förslag om införande av ett svenskt tonnageskattesystem. I september bloggade vi på nytt om att regeringen aviserat att ett svenskt tonnagebeskattningssystem skulle ingå som en del av budgetpropositionen för 2016. Nu kan vi konstatera att regeringen har lämnat en lagrådsremiss i ärendet.

Lagrådsremissen överensstämmer i stort med den utredning som presenterades i februari. De flesta ändringarna är av redaktionell art, men det föreslås också förtydliganden i några avseenden. Som exempel kan nämnas ett tillägg till reglerna om avskrivning på inventarier. Ett företag, som bedriver så kallad ”blandad verksamhet” och därför har inventarier som omfattas både av konventionell beskattning och tonnagebeskattning, ska även i fortsättningen kunna tillämpa räkenskapsenlig avskrivning, trots att avskrivningen i redovisningen kommer att skilja sig från den avskrivning som görs vid beskattningen.

I likhet med utredningsförslaget finns i lagrådsremissen ett förslag om att latenta skatteskulder hänförliga till ackumulerade överavskrivningar inte ska efterges utan bestämmas till ett så kallat skillnadsbelopp vid inträdet i tonnagebeskattningssystemet. Även om regeringen har valt en något annorlunda lagteknisk lösning, ska skillnadsbeloppet därefter tas fram till beskattning med minst 25 procent vart femte år efter tonnagebeskattningsinträdet, om företaget inte ökat sitt tonnage på visst sätt.

Några remissinstanser har framfört synpunkter på att vissa av villkoren kommer att diskvalificera företag från att ingå i det svenska tonnagebeskattningssystemet, trots att de utsätts för hård internationell konkurrens. Detta gäller särskilt kraven på att fartyg för att omfattas ska ha en bruttodräktighet på minst 100 och huvudsakligen användas i internationell trafik eller i inrikestrafik i ett annat land. För att bland annat undvika gränsdragningsproblem har regeringen dock valt att inte göra några ändringar i dessa delar i förhållande till utredningens förslag.

Reglerna föreslås enligt lagrådsremissen träda i kraft den 20 juni 2016 och tillämpas för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2016.

Kommentar

Det återstår nu att se om Lagrådet har några synpunkter på förslaget, som i många delar är relativt tekniskt komplicerat och innebär ett helt nytt system för beskattning av rederier i Sverige. För att EU-kommissionen ska kunna se över förslaget utifrån statsstödsreglerna har ikraftträdandet skjutits fram till juni 2016. PwC följer utvecklingen med intresse och har du några frågor är du välkommen att kontakta oss.

Ulrika Lundh Eriksson och Rebecka Fröjd

• Tack för att ni har utsett oss till Sveriges ledande skatterådgivare